Asså, som människa så har vi ju fått förmågan att tänka..  Varför ska man tänka för? Jo en tanke leder till något kreativt, en handling etc. Om vi inte kunde tänka så skulle vi förmodligen vara väldigt ehh hmm...?? Jaa va ska man säga hära? Va skulle vi vara? Vi skulle definitivt inte vara dom vi är, med andra ord annorlunda... Detta kan ju diskuteras men det är enkelt att säga "annorlunda" och sätta punkt därefter... 

Som en allmän eller "vanlig" tänkare som jag förmodligen kan placeras som, så vill jag bara dela med mig av en eller några tankar som dök upp idag på pendeln på min hemväg ifrån jobbet...

Vi, du, jag aa whatever... Har ju lätt att placera in folk i sk. FACK. Det finns TVÅ FACK som bara finns där och som jag i detta fall kallar de "självklara FACKEN" Vilka är = Om man är vanlig eller ovanlig... Hur man placeras in här beror på omgivningen...  Men jag kan öka mina förutsättningar att hamna i ett FACK genom mina val, karaktär aa beteénden osv.

 Jag har alltid haft en bild av mig själv, alltså placerat mig själv i ett sk FACK... Men den har ändrats... :/ Hur jag än vrider och vänder på mig så har jag ändrats.. Jag har blivit någon som jag aldrig trott jag skulle bli... Ibland kan jag gråta, ibland kan jag skratta åt det.. Men jag har vetskapen idag.. Ni kan idag placera mig i ett FACK som alla andra.. (Nu börjar jag sjunga för mig själv hära :P haha "När vi blev som dom andra, vi blev som dom andra, vi blev som dom andra.. *visslar* (: ) Jag har blivit som alla andra... Jag har aldrig varit som alla andra... Jag är självklart inte vem som helst i min flickväns eller familjens ögon.. Men i världens ögon är jag idag som alla andra... Tanken har dykt upp och i början när man blev medveten om det såå var första tanken FUCK! Men jag är inte bitter.. Livet går upp och ner, man kanske behöver någon som sparkar på en ibland... Men en sådan här grejj som att förändras.. Att man alltid haft en bild hur man ska bli åå hur man ska vara när man blir stor spelar en sådan roll.. Det är något att tänka på... Hoppas jag har medlat en tanke....

Som försäljare för Coop Medmeras finansiella tjänster får man uppleva en väldigt massa olika människor. Jag står i butiker runt om i Stockholm och alla människor måste ju äta, åh för att äta måste man ha mat, åh för att få mat så måste man handla.. Coop Extra i Stuvsta var dagens butik och jag och min kollega Lennart brukar ha små trevliga pratstunder ganska många gånger per dag. Just under en sådan vaknade jag upp och kände att nu måste ja väl börja arbeta lite.. Då ser jag en man mellan 50-60års ålder som lunkar stelt över golvet. Han ser hyffsat lortig ut, han bär ett grått grovt skägg, en kulmage som inte går att dölja och slitna blåa arbetskläder. Med nyllet djupt nedgrävt i kvittot efter dagens inköp av ärtor och fläsk försöker jag omöjligt skapa ögonkontakt och på så vis förbereda honom på kommande fråga som skall leda till ett säljmöte för min del. Men hans ögon himlar aldrig upp... Jag skippar ögonkontakten och använder mig av min något onormala ljusa stämma:

-Hej har du Medmera kort?

Han svarar tyst och snabbt.

-Aa!

Hm inte allt för intresserad människa tänker jag och slänger ut en följdfråga:

-Sätter du in pengar på ditt Medmera kort?

Han stannar upp och tittar konstigt på mig, han säger ingenting på en liten stund.. Sen säger han något som jag inte riktigt hör:

-Dee sskkaauuu ddjjeee aaaanniii

Jag rynkade nog lite på min panna och gjorde frågan lite mer specifik.

-Alltså har du funktionen på ditt Medmera kort att du kan sätta in pengar som du kanske idag gör?

Han svarar nu irriterat med en klar och skarpare röst men fortfarande med nyllet nedgrävt i sitt meningslösa kvitto:

-DEET SKAA DU GEE FAAN I !!

 -Okej! svarade jag...

Jag börja skratta för mig själv åå Lennart lika så.. Lennart är en riktigt skön snubbe på 60 år! Han sa till mig efteråt.

-Om jag var du skulle jag frågat varför han var så jäkla butter.? Hans humör ska ju inte påverka dig kan man ju tycka. Men hans fru hade säkert mens därhemma :P Hahaha Lennart Lennart!